Jag kom precis hem efter en häftig eftermiddag där vi följt upp det som påbörjades den 11-12 april då 50 personer inledde arbetet med att förbättra förutsättningarna för gemenskap och välmående för äldre i Mölndal. Idag träffades planeringsgruppen och de frågebärare som tagit ansvar för de 11 handlingsplaner som dagarna resulterade i.
I konferensen för två veckor sedan använde vi Open Space-metoden för att bjuda in ”äldre” och andra intresserade att samtala och samskapa den utveckling de anser viktig för målet.
Nu är 11 självstyrande grupper med samhällsbyggare i full gång med att förverkliga sina mål, för äldre i Mölndal. Engagemang finns det gott om, och även vilja att ta ansvar. Kommunen har initierat arbetet tillsammans med aktiva föreningar. Nu händer grejor!
I mitt arbete möter jag många människor som inte alltid känner sig inbjudna att bidra till vårt gemensamma samhällsbygge. Inte ens till sin egen utveckling eller sitt egna välmående. Istället försöker andra, i all välmening, göra det. Det kan gälla barn och ungas lärande i skolan, integrationsfrågor (nyanlända och andra) likväl som medarbetare i företag eller allmänheten när det gäller olika samhällsfrågor.
En gång för länge sedan arbetade jag med en grupp personliga assistenter. Jag fick lära mig begreppet ”kompensatoriskt förhållningssätt”. Det var då en stor Ahá för mig, att de så medvetet var vaksamma på att inte ”hjälpa” för mycket, utan bara stödja med det som brukaren inte själv klarar. Så borde fler arbeta! Alla vill vi bidra till samhällsbygget och det är en mänsklig rättighet, tycker jag, att få vara med!
Tack alla fantastiska människor för att jag får vara med och öppna möjligheter så att vi blir fler samhällsbyggare. ALLA vill och kan bidra och alla behövs!
Lämna ett svar