Är under några dagar o förkovrar mig tillsammans med kollegor/förändringsagenter från olika kommuner i Sverige. Vi är på en fantastisk plats, Sigtunastiftelsen – en lysande miljö för lärande o växande.
Uppenbart är att det finns en hunger att lära metoder som handlar om att nyttja mer av alla de resurser som finns i och kring kommunerna. Men har vi ett medskapande ledarskap som förstår att det finns en genuin vilja att bidra bland inte bara medarbetare utan även andra intressenter…hela systemet? Jag hoppas att alla kommer tillbaks hem och får utrymme att använda och fördjupa sina kunskaper. Lättare för mig som fri-fräsare (-:
Hur enkelt är det inte att förstå att det är den vägen vi måste gå? Men hur förbaskat svårt kan det vara? Ups ursäkta kraftuttrycket men jag blir frustrerad av att höra hur svårt det ibland är att få gehör för nya sätt att arbete, som BJUDER IN alla med engagemang att delta på bra villkor. Med gedigna metodkunskaper och duktiga facilitatorer så ger det möjligheter att göra underverk. Ja, faktiskt!
Idag coachade jag några av deltagarna till att hålla i ett Open Space-möte. De kände inte till metoden sedan tidigare. Det funkade kanon och de var helt otroliga. Så modigt att kasta sig ut på en sådan ”learning-curve”. Oaooo.
Metoden Open Space är oerhört enkel. Som Harrison brukar säga: Sätt stolar i en cirkel, pennor o papper i mitten. Bjud in att ta upp frågor som sätts upp på väggen – and go to work… Samtidigt finns det en stor komplexitet, det är det en livslång resa att bemästra det tillnärmelsevis tillfullo…
Kul att du var där! :)
Aa kul va d!