Jag läser i tidningen att skolor/rektorer är pressade av att föräldrar har synpunkter och engagerar sig. Inte konstigt när de som arbetar i skolan har fullt upp redan…men vänta lite!
Kan vi ta tillvara den kraften? Hur kan den kanaliseras? Vilka andra finns i lokalsamhället, som vill bidra? Var går gränserna för engagemang ”utifrån”? Vilka är våra gemensamma mål? Vad ska skolan vara i framtiden? Hur kan alla som vill, bidra? Finns andra resurser, som vi inte nyttjar idag?
Allt fler organisationer pratar om att göra medskapande till norm. Det finns dessutom en växande skara människor som kan facilitera processer där alla tillsammans hittar svaren på dessa och andra frågor OCH samtidigt frigör kraften för konkreta förbättringar. Tänk dig en skola där alla intressenter drar åt samma håll. Där alla är medskapare av fantastiska skolresultat…
När alla är med på planet är sannolikheten att nå samma mål väldigt stor. Vi kan ju flyga!
Lämna ett svar