Från chock till ”excaltemang” – friska möten med WPPF!

Vad f-n är det här – bubblade ut över läpparna på chefen, som bjudit in mig till mötet med ledningsgruppen, när hen kom in i det nogsamt förberedda men annorlunda möblerade rummet… Ups, och jag som trodde att jag kommunicerat tydligt att det inte blir ett vanligt planeringsmöte… andas, fortsätt och tro på att det jag gör har ett syfte och att människorna som deltar är kloka och vill väl… (bilden från ett WPPF-möte på Sandvikens bandyarena har inte med DET mötet att göra!)Ja, ibland är det utfordrande att arbeta med ”annorlunda” mötesmetoder, som utmanar och ibland t.o.m. provocerar människor utifrån deras tidigare erfarenheter. Men som en av mina förebilder, Birgitt Williams, brukar säga ”I don’t dare but to give you my best”. För mig betyder det att jag genomgående använder mötesmetoder som inbjuder till maximal delaktighet och då anser jag att mönster MÅSTE brytas. Inte för sakens skull, även om det är uppfriskande, utan för att de ”vanliga” mötena i de allra flesta organisationer fortfarande är stela, tråkiga och ineffektiva. Yep, så är det!

Sedan 2001 har jag genomfört många hundra möten faciliterade med Whole Person Process Faciltation (WPPF) – en metod som jag brukar säga är en ”kusin” till Open Space-metoden som du kanske känner till bättre.

WPPF lämpar sig i möten där vi har en mer styrd agenda än vad som är möjligt för Open Space-metoden. Det kan vara vardagliga personalmöten, beslutsmöten, utbildningar mm mm. Möten där vi måhända har en innehållsmässig agenda men där vi vill nyttja deltagarnas visdom för att nå bästa möjliga resultat/lärande.

När vi arbetar med WPPF så designar vi mötet så att vi tar hänsyn till att människor har olika förmågor och preferenser för att lära på bästa möjliga sätt. Ingen ”rocket science” utan välkända sanningar sedan lång tid tillbaka – vi har olika lärstilar, vi har tillgång till olika kapaciteter i hjärnan – t ex kallat höger/vänster hjärnhalva, vi har tillgång till intuitiva förmågor mm mm. Dessvärre är det sällan som nämnda typer av möten tar hänsyn till den kunskapen. SÅ JA, vi MÅSTE bryta mönster!

Så hur gick det i möte… jadå solen gick ner den dagen också… Chefen satte sig till slut på en stol i cirkeln och vi hade ett bra och produktivt möte. Den första delen av ett WPPF möte kan kallas för ”landa och fokusera” då inbjuds deltagarna att, utifrån en för mötet relevant fråga, reflektera själv, tala med en annan person och sedan presentera den de talat med för de andra i cirkeln. Nästa steg är normalt att i grupp utforska och skriva ner förhoppningar och farhågor de har med sig till mötet. En i gruppen läser upp så att de även uttalas. Innan vi avslutar mötet ges möjlighet att kommentera dem för att se om vi lyckats.

Go slow to go fast – betyder att vi investerar tid i inledningen för att tjäna massor med tid när vi processar innehållet i mötet – det säger sig självt att ett möte blir mer effektivt när deltagarna tillåtits att landa och fokusera och sedan bjuds in att utforska mötesinnehållet/kreera resultaten tillsammans!

I slutet gör vi en praktisk handlingsplan och sist den sk avslutningscirkeln då alla får möjlighet att säga något till de andra i cirkeln innan vi skiljs åt. Hen som inledde mötet med en chockartad Flashback till 70-talets krama-o-klämma-på-varandra-möten uttryckte stor nöjdhet – gick från chock till ”excaltemang” på de timmar som mötet varade och vi genomförde därefter en spännande utvecklingsprocess tillsammans i den organisationen.

Comments

comments